lördag, oktober 19, 2013

Klimatförändringarna ekonomi, etik och moral

Socrates
Personligen har jag alltid tyckt att vi har ett moraliskt ansvar att minska den globala uppvärmningen. Detta borde i och för sig inte vara något kontroversiellt då de flesta beslut som vi fattar grundar sig i någon typ av moraliskt/etiskt ställningstagande. När det kommer till kritan tycker jag dock att det inte sällan handlar om att göra en ekonomisk kalkyl där kostnaderna av att komma till rätta med klimatförändringarna hamnar i fokus. Men vad ska man sätta för pris på en utrotad art? Eller på att vissa regioner drabbas hårdare av torka än andra och att ytterligare andra drabbas av oväder och översvämningar? Listan går att göra mycket längre men ni förstår problemen.

Men det går att försöka det är i alla fall betydligt hederligare än att göra som Björn Lomborg har fått göra i bland annat svensk press, lyfta ut kostnader för att bromsa den globala uppvärmningen utan att ställa det mot kostnader ifall inget görs. (Lomborg som för övrigt också sprider felaktigheter kring den natruvetenskapliga sidan av klimatförändringarna)

I vilket fall måste man i alla fall konstatera att de ekonomiska kalkylerna man gör till stor del baseras på etiska principer. En inblick i detta ges av moralfilosofen, före detta ekonomen och IPCC författaren John Broome i en ganska ny intervju där han bland annat ställer frågan.

''If [climate change] gets fairly extreme it's going to cause a collapse of population because the world isn't going to be able to sustain its present population. What should we think about that? Is that a bad thing that the population collapses? That's never been thought about.''

En ganska kontroversiell fråga men det finns mer intressant att läsa i artikeln. Han är dock inte ensam att ha reagerat över hur raljant ekonomiska modeller används ibland. Ekonomen Robert S. Pindyck vid MIT har nyligen också ställt sig frågan över vad modellerna verkligen säger oss. Enligt honom säger oss de ekonomiska modellerna oss inte så mycket som många tror. Kanske lite väl hårt dömer han nästan ut dem på grund av för att variabler i dem är godtyckliga, han exemplifierar med bland annat diskonteringsräntan. Diskonteringsränta används för att försöka beskriva vad det kan vara värt för oss idag att undvika en framtida katastrof. Man antar att det inte är värt lika mycket för oss att i framtiden undvika en katastrof som det skulle vara att undvika den idag. Detta eftersom vi till exempel kan satsa pengar på annat idag som gör att vår totala mängd pengar växer i framtiden och därför drabbar den framtida katastrofen i alla fall pengamässigt oss mindre.


Men som Pindyck beskriver är det oklart hur man ska sätta en sådan ränta, det går inte att undvika att man måste göra moraliska/etiska avväganden för att komma fram till ett nummer. Inkomster kommer inte att växa lika jorden över, områden kommer drabbas olika ja det kan kanske till och med vara så illa att en stor framtida klimatkatastrof tillsammans med andra katastrofer gjort så att vi inte alls har den tillväxt vi har idag och därigenom faller stora delar av resonemanget. Pindyck kritiserar också mycket annat, bland annat att modellerna är extremt dåliga på att hantera katastrofala resultat (och han är inte ensam), den intresserade kan läsa mer om detta här.

Ok, att lita blint på ekonomiska kalkyler är inte bra. Men sätter man sig in i hur de fungerar så kan de i alla fall ge viss information om hur vi bör prissätta koldioxid för att minska skadorna från den globala uppvärmningen. Låt oss börja med att titta på en av de myter som Lomborg sprider bland annat i SvD.

Vad IPCC inte heller kommer att understryka är att den blygsamma globala uppvärmning världen nu upplever till största delen är positiv. Alla betydande ekonomiska klimatmodeller visar att upp till ungefär 1,5–2°C överväger de globala fördelarna kostnaderna.
Myten om att klimatförändringarna i denna typ av modeller skulle visa att de för mer gott än ont med sig ploppar upp då och då. Den dyker dock upp i olika skepnader och Lomborg har valt att prata om en relativt låg temperaturhöjning, jag kan dock inte se att det han säger skulle vara riktigt ändå. Lomborg anger inte någon källa till sitt påstående men det kommer förmodligen från samma ställe som har gjort att liknande uttalande gjorts av andra. Den tycks bygga på en artikel publicerad 2009 som misstolkas. Det finns grundliga genomgångar av detta bland annat här och här. Men i korthet kan man väl säga att de vetenskapliga studier som har lägre kostnader för vad en framtida global uppvärmning för runt 2 grader kan komma att ställa till med inte tar med alla saker de borde i sina studier, till exempel har följande utelämnats i en eller flera av dem: Utelämnande av olika ekonomiska sektorer, effekter på mänsklig hälsa, effekter från extremt väder, energitillförsel etc...


Kort kan man kanske säga att de studier som gjort pekar på att ett pris på koldioxid i det stora hela skulle vara bra, vilket pris som bör sättas varierar. Ett kort resonemang om olika resultat som fåtts på vilket pris man borde sätta på koldioxid går att läsa här. Man bör dock ha i åtanke när man ser att någon nämner ett specifikt pris på koldioxid som fåtts fram via en modell att osäkerhets spannet är stort. Till exempel så har Chris Hope som är grundaren till en sådan modell fått fram ett värde på ca 100 $ per ton koldioxid men han påpekar också att osäkerheten är stor ("bild" nedan). Då ska det också påpekas att han så klart är medveten om att han inte fått med alla parametrar (se working paper)



Chris Hope har gjort en annan intressant kalkyl som visar att argumentet att vi bör vänta med skatter på koldioxid just nu då ekonomin är i stagnation tycks vara fel. Det är snarare så att i en värld med låg tillväxt slår klimatförändringarna hårdare än i en värld med lite högre tillväxt.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att man bör vara aktsam med att använda sig av ekonomiska modellresultat när man diskuterar pris på koldioxid, moral och etiska bedömningar har helt klart en roll att spela här. Men de modelleringsförsök som gjorts pekar i alla fall på att vi snarast möjligt bör arbeta för att prissätta koldioxid på global nivå, förslagsvis på olika nivå i olika länder (rikare högre).

2 kommentarer:

Magnus Westerstrand sa...

se även http://news.stanford.edu/news/2015/january/emissions-social-costs-011215.html?utm_content=buffere6a9a&utm_medium=social&utm_source=twitter.com&utm_campaign=buffer

Magnus Westerstrand sa...

http://www.nber.org/papers/w21097 working paper

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...