onsdag, juni 25, 2008

Att skriva historien

På andra sidan staketet ser jag att Charlie Weimers skriver om hur politiken formas mellan partikongresserna, vilket jag bara delvis kan hålla med om eftersom det faktiskt röstas om den på kongressen. Jag tycker också att exemplen som Charlie tar upp är felaktiga.

Dels pratar han om Abort för utländska kvinnor (och har tyvärr inte slutat ta med ordet abortturism). Där hävdar han att den allmänna uppfattningen internt varit att förslaget inte bör realiseras, något jag inte upplevt och som det tydligt visade sig på kongressen inte heller var fallet. Partistyrelsen låg här i takt med ombuden.

Det andra exemplet som tas upp är bensinskatten, det förslaget kom till inte genom en kongress utan genom att partistyrelsen beslutade sig för att driva frågan i valrörelsen om jag mins korrekt, på så sätt kanske Charlie har rätt men av fel orsak. Nu kommer det ju också vara så att kongressen ändå bestämmer till slut och det kommer att ske nu i helgen i norrköping. Jag hoppas att kristdemokraterna går på ideologi i frågan och bejakar förvaltarskapstanken.

FRA tas också upp, vilket helt riktigt har missats av Kristdemokraterna det är ingen fråga man har drivit men en fråga som nu röstats igenom. Detta är ju också ett dilemma men en lika stor miss av mig och andra som inte vill ha FRA på platts som för partiet. Partiet har förmodligen tagits lika mycket på sängen som jag av att förslaget rätt nyligt dök upp igen. Vad skulle partiet då har gjort, stannat hela processen för att vänta till efter nästa riksmöte? Ska man göra så i varje fråga som dyker upp om man inte har klart underlag? Även om jag håller med om att frågan är dåligt skött så tycker jag nog att det nästan är lika mycket mitt fel som inte motionerat i frågan som partiets att den inte har behandlats (även om man kan tycka att någon i ps bör ha koll på en så här viktig fråga). Om partiet tigit för att inte behöva behandla frågan är det givetvis illa, men så tror jag inte är fallet.

Jag kan hålla med Charlie om att mycket av politiken idag bestäms utifrån testballonger att allt inte till punkt och prickar följer en klar linje men det är trotts allt så att alla i partiet har möjlighet att motionera om sina egna idéer för att få dessa behandlade av partistyrelsen och kongressen. Kristdemokraterna låter dessutom ovanligt många politiker delta vid kongresserna. Vad skulle alternativet vara, vem skulle annars bestämma vart vi ska gå?

Jag tycker det finns problem som är större.

1 kommentar:

Ann O Nym sa...

Hur var det i Peking?

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...