torsdag, augusti 30, 2007

Rothstein Vs. Lundgren

Så var det dags igen så låt oss titta lite närmare på matchen och argumenten. Rothstein tycker Uppsala universitet skall läggas ner för att man inte gått nog hårt åt Eva Lundgren. Lite väl drastiskt tycker jag även om jag tycker det är konstigt att det inte var forskare utanför Uppsala universitet som fick granska hennes forskning. Jag är ju ingen samhällsvetare men inte tycker jag hennes forskning är så dålig att Uppsala universitet ska måsta läggas ned. Men dålig är den...

Rothstein missar i sin kritik av Lundgren en siffra, han använder sig av 47% istället för 46% något Lundgren gör ett stort nummer av i sitt försvarstal. Inte speciellt relevant tycker jag... Men Lundgren använder siffran för att tillskriva Rothstein åsikter (på samma sätt som Rothstein gjort med Lundgren i sin artikel.) som gör att hon får chans att flytta fokus. Mer intressant tycker jag det är att Lundgren nu säger att det finns riskgrupper (män som slår oftare än andra) det har i alla fall inte jag hört innan. Problemet som jag ser det med Slagen dam är att ”våld” definieras så brett att undersökningen tappar förklaringsvärde. Att bunta ihop folk som blivit kramade eller fasthållna mot sin vilja med grovt våld känns som en mycket dålig ide om man ska kunna dra slutsatser om hur samhället skall agera.

Det är min uppfattning att Slagen dam pressenterades på ett sådant sätt att man skulle tolka den som att det var lika vanligt att alla typer av män slog tjejer, det stämmer inte. Detta försökte sedan användas politiskt där man hävdade att det var en patriarkalstruktur som gjorde att män slog kvinnor att alla män var delaktiga och inte sa ifrån. Detta krockade verkligen med min världsbild och alla jag faktiskt pratat med om ämnet eftersom kvinnomisshandlare allt som oftast är hatade och inget man blundar för. Så när jag började granska siffrorna visade det sig också att det inte stämde, det finns alltså skillnad i hur stor del av olika män som slår. Detta resulterade bland annat i detta debattinlägg från mig i Norrbottenskuriren där jag bemöter Gudrun Schyman och Ung Vänster. (En dålig konsekvens av hur debatten gick var att man hävdade att det var lönlöst att försöka behandla de män som slog sina fruar eftersom det bara var vanliga män, trots att behandlig visat sig fungera i Norge.)

Men vad säger man i själva forskningsdokumentet? Vad står det i slagen dam och stämmer det överens med deras data? Det har redan skett en granskning som riktar mycket hård kritik mot Lundgrens forskning där man helt riktigt pekar ut brister i hur materialet analyserats. Ingen djupare analys har gjorts och grupperingen är minst sagt besvärande om man vill gräva djupare. Dessutom analyseras aldrig andra möjligheter än det som Lundgren själv tycks vilja driva fram och detta är när det handlar om forskning anmärkningsvärt. Man har dessutom helt och hållet struntat i att ta med forskning som inte stöder den egna tesen (vilket finns).

Lundgren har senare svarat på kritiken men inte på allt och inte heller i min åsikt på ett övertygande sätt. Delvis för att man inte svarar på följande av kritiken;

”En annan test är att med hjälp av faktoranalys utröna om alla frågor rörande våld placerar sig längs en och samma dimension. Svaret är då att det gör dom inte. I själva verket kan man utläsa att det sexuella våldet bildar en egen dimension och det övriga våldet sönderfaller i två skilda dimensioner, en dimension som innefattar våld av mer beskedligt slag och en annan dimension där det mer brutala våldet hamnar.”
Vilken tydligt pekar mot styrande faktorer för våldet.

Det stora problemet som jag ser det är att man inte försökt analysera igenom materialet utan bara var för sig i variabel för variable konstaterat att det finns personer från alla delar inblandade i våldsutövningen. Detta säger inte något om hur variablerna samspelar och det blir på det sätt materialet pressenteras omöjligt att dra slutsatser om vilka män det är som står för hur stor del av våldet. Men om de enda slutsatserna som skulle dras av undersökningen var att det finns våldsutövare som både är och inte är alkoholister, gamla, svenskfödda, arbetslösa och så vidare så finns det inte så mycket att klaga på. Men så upplever jag varken det vetenskapliga arbetet slagen dam eller debatten runt arbetet.

Bara en grej om hur man kunnat jobba djupare med, titta på mannens alkoholkonsumtion och om han brukar våld (kvinnorna har fåt ange hur ofta de tror att mannen dricker.) figuren nedan.

Sedan gör man ingen analys om hur mycket det är ”normalt” (dricker 50% av befolkningen mer än 1 gång i veckan?) att dricka eller om mannen varit berusad vid tillfället. Data om hur stor andel personer som finns i varje grupp uteblir också. Vilket gör det omöjligt att dra slutsatser om alkoholens påverkan för att inte tala om försök att använda flera variabler samtidigt. Oambitiöst är väll det minsta man kan kalla det? Personligen tycker jag det ganska tydligt ser ut som att ju mer mannen dricker desto vanligare är det med våld, detta trots den vida definitionen på våld i arbetet.

Min raljanta analys är att det är ett dåligt arbete men inget man kan lägga ner universitet för...

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...