torsdag, april 12, 2007

Problematiska analyser

Under de senaste dagarna har Sveriges Lantbruks Universitet varit under beskjutning från Linköpings Universitet. Eller ja Statistikprofessorn Ander Grimvall påstår sig i alla fall ha hittat fel i de data som SLU samlar in via den svenska miljöövervakningen. SLU verkar i alla fall inte övertygade om att Grimvall har rätt.

Det råkar vara samma data som jag själv gjorde mitt examensarbete på, jag gjorde dock aldrig något seriöst försök med tids serier över hela Sverige även om jag lekte lite med data. SLU har en databas med data som forskare kan använda för att närmare analys. Vilket var precis det jag gjorde men det bidde bara ett ex-jobb för om man vill göra en djupare analys krävs det också att det anslås pengar till forskning. Så på en punkt håller jag i alla fall med Grimvall, det pågår ett bra jobb när det gäller att samla in miljödata i Sverige men förvånansvärt lite tid läggsned på att granska och analysera. När en icke nämnd forskare sökte pengar till att göra djupare analyser fick denna avslag från ”forskningsrådet” med motivationen att pengar till detta skulle finnas via miljöövervakningsprogrammet och miljöövervakningsprogrammet ansåg att det finns för lite pengar för vidare analyser. Så ramlar ansökan ned i ett vakuum mellan två stolar. Jag tycker vidare att kopplingen mellan vilka analysmetoder som använts vid olika tidsperioder och vad detta kan ha för effekt på de olika mätningarna är dålig (saknas?) i SLU:s databas vilket gör det svårt för utomstående forskare att på ett bra sätt kunna använda databasen. (eller så har jag missat någon sida?)

Men jag blir precis som SLU inte riktigt övertygad av Grimvalls argument, stora sjöar kan naturligt uppvisa variationer i fosforhalt trots att de har lång omsättningstid dessutom säger Grimvall att samma variation hittades för organiskt kol och kväve vilket jag tycker tyder på att det snarare är en naturlig variation än mätfel. För så långt jag har koll är inte dessa mätningar beroende av varandra vad gäller kalibrering och mätmetod men däremot samvarierar ämnena ofta i naturen. Nu har jag inte sett några data från Grimvall och mig veterligen finns inga publicerade så jag vet inte vilka svängningar han syftar på eller hur stora de är, det kan ju också vara så att analyserna av dessa ämnen vid byte av analysmetod har gått åt samma håll men jag är långt ifrån övertygad. (Risk för en ren statistiker som inte har full koll på ”naturkunskapen”?)

Nå jag har i alla fall mejlat några berörda, har man tur kanske man kan få titta på analyserna.

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...